Bild

Mina viktigaste frågor

Sedan valet 2006 är jag riksdagsledamot, och sitter i Socialutskottet som bl.a. har ansvar för äldre- och anhörigfrågor. Mina ansvarsområden är anhörigfrågor, förebyggande, rehabilitering, folkhälsa och tandvård. Jag sitter även i Nordiska Rådet som är ett organ för samarbete mellan de nordiska ländernas parlament och regeringar. Rådet arbetar som ett nationellt parlament – fast på nordisk nivå.

Äldrematen

De frÃ¥gor jag just nu brinner mest för handlar om att kämpa för att maten pÃ¥ äldreboenden och i äldreomsorgen ska bli bättre. Det är inte anständigt att vÃ¥ra äldre inte ska serveras god och näringsrik mat. Jag genomför just nu en ”Äldrematsresa” till Hallands äldreboenden för att sätta fokus pÃ¥ denna viktiga frÃ¥ga.

Anhörigstöd

Den fråga jag engagerat mig mest i under mandatperioden är hur samhällets stöd till alla de som vårdar en anhörig i hemmet ska utformas.  Alliansen har genomfört viktiga förändringar men det finns mycket kvar att göra.

Idag hjälper nästan var fjärde vuxen person regelbundet en äldre eller sjuk anhörig i eller utanför hemmet. De anhöriga står för ungefär 70 procent av den totala hjälpvolymen för personer över 75 år. Hjälpen kan bestå av socialt stöd, tillsyn eller hushållssysslor, men handlar ofta också om personlig hygien, matning och sjukvård. Det är ofta glädjande att ta hand om en anhörig men det kan också vara förknippat med oro, tung arbetsbelastning och försämrad ekonomi. Känslan av att inte räcka till och utmattningssymtom är vanliga.

Det är kommunen, och inte den anhöriga, som är skyldig att ge den som är sjuk eller äldre den hjälp de behöver. Den insats som den anhörige gör är alltså en stor besparing för kommunen. Ofta tas dock den anhöriga för given. Jag har träffat många kvinnor som nästan gått på knäna och behövt avlösning men nekats stöd eftersom lagen säger att det är den sjuke, kanske även lätt demente maken, som ska söka stöd. Han vill inte ha avlastning från sin fru, men det är hon som går under utan hjälp. Det är inte acceptabelt. Utan anhörigas insatser skulle vår gemensamma sjukvård och äldreomsorg kollapsa. Jag vill därför arbeta för följande förändringar i anhörigstödet:

  • Kommunerna ska sluta ta anhörigas insatser för givna och istället frÃ¥ga efter vilket stöd de behöver.
  • Anhörigstödet ska vara lika över landet. Kommunerna ska ta fram en individuell stödplan och egen kontaktperson.
  • Inför en pensionsgrundande närstÃ¥endepenning. Eftersom det ofta handlar om kvinnor är det ocksÃ¥ en viktig jämställdhetsfrÃ¥ga.
  • Inför VAF – ersättning för vÃ¥rd av sjuk förälder. Man bör kunna fÃ¥ ersättning för att följa en sjuk förälder till sjukhuset.

Med en åldrande befolkning och en växande arbetsbörda för anhöriga är det viktigt att vi utformar ett anhörigstöd så att det blir hållbart i längden. Misslyckas vi med det riskerar vi de anhörigas hälsa, och när de inte orkar längre faller ansvaret för de äldre tillbaka på samhället. Det är hög tid att uppvärdera de anhörigas insatser i vårt samhälle och ge dem det stöd de behöver!